Med fara för vårt liv...

tog vi oss ut i skogen i lördags. Klåveröd på Söderåsen stod på tur. Man kan ju lugnt säga att vägarna var inte tip top. På vissa ställen hade det fykt igen alldeles och det var bara att hoppas att bilen skulle hålla riktningen i de stora drivorna. Vägen upp på åsen var ganska ok i och med att det inte blåste men jag blev glad när jag mötte en traktor halvvägs upp. Då kunde jag köra plogat på fel sida vägen resten av vägen.
Baily var med och vallade. Fortfarande stygn i tassen. Demi var jätte duktig. Hon fick figge-tomt-figge x 2 i djup blötsnö. Hon jobbade på bra och var nöjd med att ha fått göra något efter en veckas vila.
Tog stygnen på Baily igår. Stygnen hade tyvärr skavt så hon hade ett sår men det djupa jacket var läkt. Så tyvärr får vi fortsätta med sko veckan ut. Tratten kan vi förhoppningsvis skippa snart.

Har man otur eller?

Ja för ett tag sedan fick Baily sys i tån och nu var det dags igen. Igår flödade blodet och jag kunde inte ens se hur såret såg ut. Ja det var bara att paketera in tassen i ett bandage och köra till sjursjukhuset. Tyvärr hade Baily precis ätit middag så jag fick lämna in henne så att magen fick vila innan de kunde söva henne. Detta var vid 17-tiden. Klockan 12 (!) kunde jag åka och hämta henne. Ett sticksår på 2 cm i tassen och 5000 kr fattigare. Jag förstår inte varför jag, och Baily för den delen, ska ha sådan otur.

Söket idag blev också inställt på grund av stomvarning. Ingen större fara för mig som inte har sovit en blund i natt. Igår hann jag åtminstone med att rida och sedan spåra med tjejerna. Tyvärr kan det vara då som Baily skadade sig men snön frös såret tills hon drog ett race i trädgården. Skulle ha ridit idag också men känner mig mer död än levande.

I veckan har vi försökt träna lite lydnad i snön. Lite julpaus känns det som om det behövs.....

En trött cattledog, är det möjligt?

Jo då det går men jag trodde inte mina ögon. Vi har precis kommit hem från en agilitykurs för Annica Aller i två dagar. Demi skulle på kurs denna gången. Dag ett började vi med en agilitybana. Det kändes riktigt bra, minus kontaktfälten. Kändes som om jag fick till bra handling. Sedan körde vi en kontaktfältövning och jag fick äntligen bra tips på hur jag kan träna. Testade i pauserna och Demi svarade jätte bra. Sen tränade vi snäva svängar med olika typer av byten. Idag började vi den lilla kombinationen med snäva svängar från igår. Sedan byggde vi en lång kombination där vi skulle träna olika byten på olika ställen. Det blev många varv då vi körde nya varianter hela tiden. Innan fikat rev Demi många hinder i en bana och sedan försökte hon trampa av med bakbenen på pinnarna. Ingen bra idé. Hon såg helt färdig ut. Förmodligen helt fullpumpad av mjölksyra så att spänsten gick ur henne. Men vi skrittade en liten stund och sedan fick hon vila under fikat. Sedan var hon som vanligt igen. När vi hade fyllt släpet med alla saker skulle jag hämta henne i buren och då trodde jag nästan att hon hade dött. Hon låg ihoprullad på sitt fårskinn och lyfte inte huvudet när jag pratade med henne. Nu sover hon gott kan man lugnt säga. Baily fick köra innan och på alla pauser så hon är nog nöjd. Kursen var mycket bra med dagen var ganska frustrerande och motig för mig. Min taiming stämde inte helt och jag kände inte att jag hittade flytet i en hel kombination. Kändes som om det blev fel någonstans hela tiden. Då blir det tugnt att springa om och om igen. Men Demi har varit jätte duktig. Nu måste vi träna kontaktfält och träna in en massa nya saker och framförallt köra på långa sekvenser. Sedan måste jag träna på att Demi ska lyssna hela tiden så att hon bara suger tag och kör själv. Om hon inte lyssnar ska hon inte få belöning och springa vidare.

Annars tränade vi sök i lördags och tjejerna var nöjda med vars ett fartfyllt systemsök. Nu ska vi ligga och mysa i soffan och försöka återhämta oss inför en ny jobbvecka.